Gå vidare till innehållet Gå vidare till chatten
Det skickas aktivt ut bluffmeddelanden i Aktias namn. Det finns också bluffnätfakturor i farten.

För mer information klicka här.

Vad är det som bromsar ökningen av din förmögenhet?

Vad är det som bromsar ökningen av din förmögenhet?

Den 24 maj 2021 Bloggar och artiklar

Detta är marknadsföringskommunikation. Läs placeringsfondens basfakta för investerare innan du fattar några definitiva investeringsbeslut.

Du har säkert redan tröttnat på att höra om hur de finländska hushållen låter sina överloppspengar ligga på kontot istället för att placera dem på ett sätt som ger avkastning. De flesta av oss skulle kanske inte kalla sina strävsamt ihoptjänade besparingar för överlopps, men det ligger ändå en dos sanning i påståendet. Aktias chefsekonom Lasse Corin funderade nyligen kring detta i sin rapport: Den låga mängden placeringar bromsar finländarnas välstånd

Alla pengar som finns på konton är förstås inte så kallat överlopps. Ofta finns det ett ändamål som de är tänkta att användas för inom en nära framtid. Och även om det inte gör det är det förstås bra att ha en del buffert för överraskande utgifter.

Men låt oss leka en liten tankelek utgående från uträkningen i Lasse Corins rapport. Om man ser på de deponerade tillgångarnas storlek i förhållande till bruttonationalprodukten har den de senaste tio åren varit i genomsnitt 39,5 procent. I slutet av förra året hade förhållandet stigit, bl.a. som följd av osäkerheten corona förde med sig, till mätningshistoriens högsta nivå 44,5 procent. Om skillnaden mellan nuläget och genomsnittet av de senaste 10 åren skulle tänkas avslöja hur stor del av depositionerna som är överlopps skulle det alltså finnas sådana depositioner för cirka 12 miljarder euro på de finländska hushållens bankkonton.

I det nuvarande ränteläget skapar medlen på kontona ingen avkastning åt sina ägare. Ändå har detta varit hushållens överlägset populäraste sparform de senaste 10 åren.

I det nuvarande ränteläget skapar medlen på kontona ingen avkastning åt sina ägare.

Samtidigt har de hushåll som placerat sina medel i livförsäkringar, aktier och fonder fått en ökning i förmögenheten på nästan 49 miljarder euro tack vare värdeökningen av deras placeringar. Och detta gäller alltså enbart värdeökningen av deras placeringar. Utöver det har hushållen dessutom fått avkastning på placeringarna t.ex. i form av dividender.

Så vad kunde man då i praktiken göra med dessa överlopps 12 miljarder? 12 miljarder är mycket pengar. Om vi fortsätter tankeleken och tänker oss att summan delades jämnt mellan alla finländare, skulle det betyda att varje finländare från spädbarn till äldre hade ett par tusen överlopps liggande på sina konton.

– Dessa 12 miljarder euro erbjuder hushållen en ypperlig möjlighet att diversifiera sina placeringar till högre avkastningsmål och därmed öka sina möjligheter att öka sin förmögenhet, konstaterar Lasse Corin i sin rapport.

Om vi antar att vi gör som Lasse föreslår och gör en aktiebetonad placering och får en årlig avkastning på 7 procent, har placeringens värde nästan fördubblats efter 10 år. Om placeringsobjektets avkastning är ännu bättre än så, är förstås värdet ännu större och om avkastningen blir lägre, blir också värdeökningen mindre. Men i jämförelse med att ligga på ett konto med nollränta är ändå all möjlig avkastning hemåt.

Matematiken talar alltså sitt tydliga språk. Om man vill öka sin förmögenhet, lönar det sig att placera medlen.

Matematiken talar alltså sitt tydliga språk. Om man vill öka sin förmögenhet, lönar det sig att placera medlen. Men hur? Svaret beror förstås på många saker. Hur mycket har du att placera? När behöver du medlen? Hur mycket risk är du beredd att ta? Osv. Osv.

Det här är frågor som varje placerare bör svara på innan man fattar ett placeringsbeslut, betonar Thomas Lindholm, direktör för personkunders placeringsprodukter på Aktia.

För den som placerar på längre sikt passar objekt med högre risk och dessa har traditionellt gett bättre avkastning än objekt med lägre risk. Men för dessa kan ändå placeringens värde stiga och sjunka drastiskt på kort sikt, påminner Lindholm. Sådana placeringar är t.ex. aktier, som på lång sikt kan ge stora vinster men också förluster. På lång sikt har aktieplaceringar ändå historiskt sett varit det tillgångsslag som gett bäst avkastning.

En aktivt skött aktiefond kan t.ex. i kompetenta händer skapa en avkastning som är betydligt bättre än marknadens medeltal.

– En aktivt skött aktiefond kan t.ex. i kompetenta händer skapa en avkastning som är betydligt bättre än marknadens medeltal. Ett toppexempel på detta är Aktia Nordic Micro Cap-fonden som genom att placera i nordiska små tillväxtbolag har lyckats växa med hela 231 % under sin korta historia, även om det på resan även funnits ordentliga nedförsbackar, beskriver Lindholm.

Bild: Avkastning för fonden Aktia Nordic Micro Cap under perioden 3.11.2016-1.5.2021. (Källa: Aktia Bank Abp)

Den historiska avkastningen avslöjar förstås inte nödvändigtvis något om framtiden. Och placeringar – i synnerhet aktieplaceringar – innebär alltid en risk att förlora det placerade kapitalet. Lindholm betonar att det lönar sig att vända sig till en expert och fundera på vilket sätt som för en själv skulle vara mest lämpligt att sätta pengarna i arbete.

– Så mycket kan vi säga redan här att det mest lämpliga sättet inte är ett konto med nollränta. För att kunna ge mer specifika råd måste vi ändå först bekanta oss med din situation. Grunden för vår rekommendation är att börja med att försäkra att man har en spridning både geografiskt och enligt tillgångsslag med en lösning som innehåller såväl aktier, räntor och eventuellt också alternativa placeringar.

Enklast kommer du igång med att boka tid för diskussion med en specialist.

Boka tid för ett distansmöte

 

Informationen är sammanställd från källor som Aktia betraktar som pålitliga. Aktia ansvarar inte för innehållets riktighet och fullständighet.

Den historiska avkastningen är ingen garanti för fondernas framtida utveckling. Tidigare resultat ska inte tolkas som en prognos om framtida avkastning. Värdet på en fondandel kan stiga eller sjunka, och placeraren kan förlora sina placerade medel helt eller delvis. Även den förväntade avkastningen kan utebli. Detta är inte en av Aktia Bank Abp given individuell rekommendation för kunden. Aktia Bank Abp ansvarar inte för resultatet av kundens placeringsverksamhet. Kundens framtida resultatet omfattas av beskattning beroende på varje investerares personliga situation och som kan förändras i framtiden. Kunden bör alltid innan placeringsbeslutet bekanta sig med det finansiella instrumentets egenskaper, kostnader och risker, vilka framgår till exempel ur fondens basfakta för investerare och fondprospekt.

De presenterade scenarierna är beräkningar av framtida resultat som bygger på tidigare uppgifter om hur värdet på denna investering varierat, och/eller gällande marknadsförhållanden, och är ingen exakt indikator. Investeringens utfall är beroende
av marknadsutvecklingen och av hur länge du behåller investeringen/produkten.