Användande av övergångsregler och rapport om den ekonomiska ställningen

Aktia Livförsäkring Ab har Finansinspektionens tillstånd att använda övergångsregler i solvensberäkningen fram till 1.1.2032.
 
Lägesrapporten om bolagets solvens och finansiella ställning, enligt kapitel 8 a § 1 i försäkringsbolagslagen, har publicerats för 2017. Läs rapporten nedan.
 
 

Sammanfattning 2017

Verksamhet och resultat

Aktia Livförsäkring Ab:s (i fortsättningen "bolaget", "livbolaget" eller Aktia Livförsäkring) affärsidé är att bedriva försäkringsverksamhet, och bolaget har koncession att bedriva försäkring som hör till livförsäkringsklasserna 1 (livförsäkring), 3 (fondförsäkring) och 6 (kapitaliseringsverksamhet) samt skadeförsäkringsklasserna 1 (olycksfall) och 2 (sjukdom).

I den här rapporten beskrivs utförligt bolagets solvens och finansiella ställning. Bolagets företagsstyrsystem beskrivs, liksom bolagets riskprofil, samt hur bolaget hanterar sina väsentligaste risker.

För 2017 uppvisar bolaget i bokslutet (FAS) en vinst om 10,7 (2016: 10,7) mn euro. Bolagets operativa lönsamhet var på en god nivå och bolaget hade en omkostnadsprocent på 78,9 % (81,9 %). Skadekvoten för riskförsäkringar var på en god nivå och uppgick till 68 % (65 %). Avkastningen på bolagets placeringar enligt marknadsvärde var 1,8 % (3,6 %) för 2017.

Bolagets strategi gällande nyförsäljning är att fokusera på fondanknutna sparförsäkringar, livförsäkringar, samt försäkringar för temporär och bestående arbetsoförmåga. Som run-off försäkringsbestånd finns även exempelvis frivilliga pensionsförsäkringar och sjukkostnadsförsäkringar. Merparten av pensionsförsäkringarna är räntebundna försäkringar. Bokslutets räntebundna ansvarsskuld, för försäkringar som garanterar en fast avkastning på besparingarna, har fortsatt att minska under året, och uppgick vid årets slut till 423,4 (452,6) mn euro. Den fondanknutna ansvarsskulden har däremot ökat, och uppgick vid årets slut till 802,3 (719,4) mn euro.

Företagsstyrning

Under 2017 skedde omstruktureringar och organisationsförändringar både inom Aktiakoncernen och i Aktia Livförsäkring. I livbolagets styrelse ersattes några av de tidigare styrelsemedlemmarna med nya personer från Aktiakoncernens ledningsgrupp, och sammansättningen i livbolagets ledningsgrupp ändrades. Seppo Sibakov utnämndes i juni 2017 till ny verkställande direktör för livbolaget.

Bolaget ingår som helägt dotterbolag i Aktiakoncernen (i fortsättningen "koncernen" eller Aktiakoncernen) och tillämpar därmed koncernens interna policyn, dokument och administrativa beskrivningar, som styr verksamheten och som lagstiftningen förutsätter. För områden inom företagsstyrningen som är specifika för försäkringsverksamheten har bolaget utarbetat separata styrdokument som revideras regelbundet eller vid behov.

Riskkontrollfunktionen och den interna revisionen är utlagda till koncernen för livbolagets del.

Riskaptit och riskprofil

Riskaptiten för livbolaget bestäms dels av bolagets egna-, dels av koncernens helhetsintressen, och speciellt av koncernens förmåga att klara av strängare kapital- och myndighetskrav i en hårdnande konkurrensmiljö.

Koncernens målsättning för livbolaget är att hålla kapitalbufferten tillräckligt stor för uppfyllandet av de krav som solvensregelverket ställer. Dividend utbetalades inte för år 2017, och räkenskapsperiodens vinst förstärkte därmed kapitalbasen. På sikt är målsättningen att kapitaltäckningen är på en tillräckligt hög nivå även utan beaktande av de övergångsregler som bolaget för tillfället använder sig av.

Aktiakoncernen har traditionellt haft en policy av konservativ risktagning. Marknadens utveckling under de senaste åren har dock medfört en viss ökning i riskaptiten vad gäller valet av placeringsobjekt, för att kunna uppnå en tillräcklig avkastning. Den här trenden verkar fortsätta också under 2018. För försäkringsbolag är det också möjligt att investera i vissa instrumentslag med högre risk som inte är möjliga inom banken på grund av myndighetsregler, vilket koncernen i mån av möjlighet och utan att äventyra livbolagets solvens beaktar i sin kapitalplanering.

Marknadsrisken är den största risken för bolaget, och ränterisken är den mest betydande av marknadsriskens delrisker. De andra betydande marknadsriskerna är kreditspreadrisk och fastighetsrisk.

Värdering för solvensändamål

Bolagets officiella bokslut uppgörs enligt FAS-bokföringsregler. Aktiakoncernens bokslut uppgörs enligt IFRS- redovisningsprinciper, för vilket ändamål också korrigeringar för vissa relevanta poster för livbolaget görs. För de flesta poster utöver portföljtillgångar och ansvarsskuld sammanfaller dessa två redovisningsprinciper, men för de poster var IFRS-korrigeringar gjorts, används dessa som utgångspunkt vid värderingen för solvensändamål.

Portföljtillgångarna värderas enligt best effort-princip möjligast nära ett marknadsvärde som kan härledas från en aktiv och likvid marknad. För tillgångsklasser var det här inte är möjligt, t.ex. för investeringarna i klasserna Private Equity, fastighetsfonder samt direkt ägda fastigheter, används alternativa värderingsmetoder.

De försäkringstekniska avsättningarna värderas för solvensändamål till ett marknadsvärde enligt vilket de förväntas kunna överlåtas till ett annat försäkringsbolag. Värdet beräknas som summan av bästa skattning och en riskmarginal. Bästa skattningen motsvarar ett diskonterat nuvärde av de estimerade framtida kassaflödena som försäkringsförpliktelserna förväntas ge upphov till. För diskontering används de räntesatser som EIOPA (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) publicerat. För de räntebärande försäkringarnas bästa skattning tillämpas räntesatser med tillägg för s.k. volatilitetsjustering, och för en del av bestånden tillämpas därtill övergångsregeln för försäkringstekniska avsättningar.

Finansiering och kapitalbas

Bolagets kapitalbasmedel uppgick 31.12.2017 till 169,5 (31.12.2016: 144,7) mn euro, och bestod i sin helhet av primärkapital på nivå 1, som kan användas för täckning av både solvenskapitalkravet (SCR) och minimikapitalkravet (MCR).

Solvenskapitalkravet uppgick 31.12.2017 till 85,1 (80,6) mn euro och minimikapitalkravet till 23,9 (24,4) mn euro. Kapitalbasmedlen överskred således SCR-kravet med 84,4 (64,0) mn euro och MCR-kravet med 145,6 (120,3) mn euro. Kapitalbasmedlens förhållande till SCR-kravet var 199 % (179 %) och till MCR-kravet 708 % (593 %).

Bolaget tillämpar ett avdrag från de försäkringstekniska avsättningarna under en övergångsperiod, med tillåtelse från Finansinspektionen. Dessutom tillämpar bolaget övergångsregeln för kreditspreadrisk. Tillämpningen av övergångsregeln för de försäkringstekniska avsättningarna ökar betydligt på bolagets kapitalbasmedel. Under 2017 var ökningen i kapitalbasmedel 53,2 (56,8) mn euro. Inverkan avtar årligen lineärt så att den är noll från början av 2032.

Utan tillämpning av övergångsreglerna skulle SCR-kravet 31.12.2017 ha uppgått till 98,6 (80,8) mn euro och MCR-kravet till 26,1 (26,7) mn euro. Kapitalbasmedlen utan övergångsregler var 116,3 (87,9) mn euro, vilket innebär ett överskott jämfört med SCR-kravet på 17,7 (7,0) mn euro, och jämfört med MCR-kravet på 90,2 (61,2) mn euro. Utan övergångsregler skulle kapitalbasmedlens förhållande till SCR-kravet ha varit 118 % (109 %) och till MCR-kravet 446 % (329 %). Ökningen i SCR-kapitalkravet under året beror huvudsakligen på att bolaget valde att börja tillämpa en försiktigare metod för beräkningen av förlusttäckningskapaciteten för de uppskjutna skatterna.