Gå vidare till innehållet Gå vidare till chatten
Det förekommer bedrägeriförsök i Aktias namn för att få tag på nätbankskoder Läs mer
Banksektorn som befinner sig i ett brytningsskede är nu den bransch som intresserar placerarna mest

Banksektorn som befinner sig i ett brytningsskede är nu den bransch som intresserar placerarna mest

Den 7 februari 2022 Bloggar och artiklar

Banksektorn befinner sig på många sätt i ett brytningsskede vilket åter gör den till ett intressant placeringsobjekt.

Enligt den senaste Placeringsbarometern är banker och finansiering den intressantaste branschen som placeringsobjekt. I undersökningen som görs av Finlands Aktiesparare, Börsstiftelsen och tidningen Viisas Raha två gånger per år körde banksektorn om både energi- och råvarusektorn och teknologibranschen under förra årets senare halva.

Enligt Aktias portföljförvaltare Patrik Moring finns flera orsaker till att de europeiska bankerna intresserar placerarna.

– Förväntningarna på att räntenivån stiger, banksektorns förmånliga värderingskoefficienter, vedertagandet av regleringen och en betydligt förbättrad soliditet inverkar alla i samma riktning, listar han.

Stigande räntor gynnar bankerna

Den ökade inflationen verkar inte vara så tillfällig som centralbanken ett tag uppskattade vilket tvingar dem till räntehöjningar.

– Man är redo att ge upp den extremt låga räntemiljön. I och med den stigande räntenivån börjar bankernas finansieringsnetto förbättras. Detta har en stor inverkan på bankernas förmåga att göra resultat, konstaterar Moring.

I och med den stigande räntenivån börjar bankernas finansieringsnetto förbättras. Detta har en stor inverkan på bankernas förmåga att göra resultat.

Han påminner om att bankernas finansieringsnetto förbättras för hela den existerande lånemassan, vilket direkt syns på resultatraden. Bankernas finansieringskostnader ökar däremot endast för skuldebrevsfinansieringens del. En stor del av bankernas finansiering sköts fortfarande via depositioner och depositionspriserna håller inte på att stiga.

– Den korta räntan håller sig på en lägre nivå. På brukskonton och andra konton med korta räntor finns fortfarande mycket pengar, vilket håller finansieringskostnaderna i styr. På så sätt drar den traditionella bankverksamheten nytta av att räntenivån stiger, redogör Moring.

Någon så betydande räntestegring är dock inte i sikte att det skulle börja synas i bankernas finansieringskostnader i form av betalningsanmärkningar.

– Det allmänna ekonomiska läget är hyfsat bra och hushållen har betydande buffertar. Pandemin har gjort att pengar har lämnats oanvända då det inte funnits samma möjligheter till konsumtion. 

Också företagens situation är enligt Moring god om man inte ser till de branscher som varit föremål för coronarestriktioner.

– I statistiken över betalningsanmärkningar i hela euroområdet framkommer inte att företagen skulle vara drabbade av problem. Det har funnits stödåtgärder och arbetslösheten har inte heller ökat betydande. På så sätt finns en god grund, uppskattar Moring.

Bankaktierna är förmånliga

Trots små korrektionsrörelser har aktiemarknaderna fortsatt stiga redan under en historiskt lång tid. Ändå har finansieringsbranschens värderingskoefficienter inte stigit på samma sätt som för företag inom många andra branscher. 

– Banker är i allmänhet något förmånligare än det genomsnittliga bolaget på marknaden men nu är skillnaden mot det genomsnittliga bolaget mycket stor. Banksektorns värderingskoefficienter är väldigt låga både i förhållande till sin egen historia och den breda marknaden. Det här är en betydande orsak till att bankerna är lockande placeringsobjekt, konstaterar Moring.

Banksektorns värderingskoefficienter är väldigt låga både i förhållande till sin egen historia och den breda marknaden. 

Trots sin förmånlighet är bankerna goda utbetalare av dividender. Enligt Moring är detta inte bara ett finländskt fenomen, utan det baserar sig på affärsverksamhetens natur.

– Bankerna är på sätt och vis en mogen business som inte på samma sätt har behov av investeringar som många andra branscher. Nu när Europeiska centralbanken har tagit bort sina restriktioner för utbetalning av dividender finns det ett uppdämt behov av dividender. Vad gäller förra årets resultat finns väldigt goda dividender att vänta från bankerna, uppskattar han.

Bankernas behov av investeringar är kopplade till digitaliseringen. Där har bankerna redan tagit initiativet i egna händer och börjat förnya branschen inifrån. 

– Bankerna har köpt fintech-bolag eller ingått partnerskap med dem på ett annat sätt än tidigare. Åtminstone ännu har inte synats tecken på att bankerna skulle ha fått konkurrens i större utsträckning ens vad kommer till förmedling av betalningar, påpekar Moring.


– I och med den stigande räntenivån förbättras bankernas finansieringsnetto, säger portföljförvaltare Patrik Moring.

Regleringen börjar bli vedertagen

Regleringstsunamin som bankerna varit föremål för redan i över ett årtionde börjar vara över. Regleringen kommer de närmaste åren åtminstone inte att stramas åt på samma sätt som den gjorde genast efter finanskrisen. 

– Snarare finns just nu röster som talar för att man rentav kunde börja lösa lite på skruvarna, säger Moring. 

En del av regleringen underlättar bankernas verksamhet. Till exempel EU-taxonomin för grön finansiering innebär lika spelregler och i och med det tydliga verksamhetsmodeller för hela finansieringssektorn. Regleringen har haft många goda effekter. 

Tack vare regleringen är bankernas soliditetsgrad på en betydligt annan nivå än tidigare. Det är utan tvekan en positiv sak för placeraren.

– Tack vare regleringen är bankernas soliditetsgrad på en betydligt annan nivå än tidigare. Nivån är nästan tvåfaldig jämfört med tiden innan finanskrisen. Det är utan tvekan en positiv sak för placeraren. Till och med de sydeuropeiska bankerna håller en helt annan nivå än tidigare även om de inte når upp till samma nivå som de nordiska bankerna, säger Moring. 

Enligt honom finns det fortfarande skillnader mellan bankerna i euroområdet men som helhet är sektorn i betydligt bättre skick än under krisåren.

– Allt eftersom de sydeuropeiska bankerna har uppnått och passerat den nivå som de nordiska bankerna hade innan finanskrisen har de nordiska bankerna nått ännu högre, beskriver Moring.

Text: Juha Peltonen
Bild: Eemeli Sarka