Snabb återhämtning på aktiemarknaden trots krigssituationen
Finansmarknaden var väldigt kluven under mars. I början av månaden var pessimismen som störst och aktiekurserna sjönk då krigsnyheterna höjde skrämselfaktorn. Men mot slutet av månaden återhämtade sig aktiemarknaden redan till nivån innan kriget.
De globala aktiemarknadernas avkastning i mars landade slutligen på ungefär 2,5 % i egna valutor och omkring 3 % i euro med den amerikanska marknaden som drivmotor. På räntemarknaderna förblev avkastningarna negativa över hela linjen. De sjunkande räntorna som uppstod i början av månaden när investerarna sökte tillflyktsorter återgick snabbt till en ränteuppgång till följd av inflationsfarhågor och mer hökaktiga tongångar än väntat från centralbankerna.
Det är väldigt svårt att förutspå hur kriget kommer att påverka den globala ekonomin. Den allmänna uppfattningen är nu att den globala ekonomin väntas växa cirka 3 % i stället för 4 % som förutspåddes före kriget. De främsta nedgångsriskerna rör Europa medan avmattningen av tillväxten i USA varit relativt måttlig. Inflationen kommer på kort sikt att tillta ytterligare på grund av stigande olje-, råvaru- och livsmedelspriser. Lika säkert kommer merparten av centralbankerna, särskilt den amerikanska centralbanken Fed, att strama åt sin penningpolitik för att dämpa inflationstrycket. Fed höjde räntan med 25 punkter i mars och för återstoden av året prissätter marknaden för närvarande ytterligare räntehöjningar på hela 200 punkter. Av ECB förväntar sig marknaden också räntehöjningar på över 100 punkter under året. Förväntningarna om en åtstramning av penningpolitiken är alltså stora, för ECB:s del rentav något i överkant. Fed-cheferna har däremot gett ut hökaktiga uttalanden och den förväntade räntebanan i USA kan gott och väl bli verklighet. En hög inflation och åtstramad penningpolitik är riskfaktorer för den ekonomiska tillväxten. I värsta fall kan vi stå inför stagflation eller rentav en lågkonjunktur. Än så länge ser de inte ut som sannolika alternativ eftersom den ekonomiska situationen var relativt god i början av året och dessutom stöds den ekonomiska aktiviteten av att samhällen öppnar upp efter coronapandemin. Hur som helst har riskerna för avmattad tillväxt ökat.
Tills vidare behåller vi en neutral aktievikt inom i vår allokering. Aktiemarknadens återhämtning från fallet som kriget orsakat har varit förvånansvärt snabb och marknaderna prissätter kanske framtidsutsikterna rentav lite för positivt med tanke på de ökade riskerna. Aktiernas värderingsnivåer är dock fortfarande väldigt rimliga överallt förutom i USA och aktier erbjuder åtminstone ett delvis skydd mot inflation, förutsatt att företagen kan leva upp till förväntningarna om resultattillväxt genom att föra merparten av de ökade kostnaderna vidare. Denna typ av inflationsskydd existerar inte för räntor. Vi bibehåller en neutral vikt för både långa och korta räntor.
Inom aktieallokeringen sänkte vi i slutet av mars vikten för de nordiska länderna från neutral till undervikt och höjde tillväxtmarknaderna från undervikt till neutral. Handelsstoppet med Ryssland påverkar särskilt Finlands ekonomi och finländska företag negativt, även om effekterna är väldigt företagsspecifika. Vad gäller tillväxtmarknaderna har särskilt de ekonomiska siffrorna från Kina varit en positiv överraskning och den kinesiska centralförvaltningen har strävat efter att skingra osäkerheten kring regleringar. Vi överviktar Europa medan USA och Japan har neutralvikt.
Ränteallokeringen behåller vi i sin helhet som oförändrad. Vi överviktar High Yield–företagsobligationer som har högre räntenivå och tillväxtmarknadernas statsobligationer, särskilt de i lokala valuta. Statsobligationerna i euroområdet har stor undervikt och Investment Grade–företagsobligationerna med hög kreditvärdighet har undervikt.
Marknadsöversikten är skriven av allokeringsdirektör Tommi Tähtinen.
