Gå vidare till innehållet Gå vidare till chatten
Kundernas tjänster kan begränsas på grund av otillräckliga kundkännedomsuppgifter.

Vänligen kontrollera i nät- eller mobilbanken att du uppdaterat dina uppgifter.

Åtstramad penningpolitik märks både på aktie- och räntemarknaden

Åtstramad penningpolitik märks både på aktie- och räntemarknaden

Den 2 maj 2022 Marknadsöversikter och placeringsutsikter

April var en tuff månad på finansmarknaden. Det fanns inga säkra tillflyktsorter – avkastningen var negativ på alla de viktigaste aktie- och räntemarknaderna. Avkastningen på den globala aktiemarknaden under april var slutligen cirka 6,5 % på minus i lokala valutor och cirka 3,5 % på minus i euro. På räntemarknaden steg statsobligationernas räntor tydligt och företagsobligationernas räntor likaså.

Den höga inflationen, åtstramade penningpolitiken och effekterna av kriget i Ukraina börjar äntligen avspeglas även i ekonomiska prognoser. Konsensusprognosen för den globala tillväxten i år ligger nu på  3,5 %. Tillväxten i utvecklade länder förväntas bli cirka 3 % och i tillväxtekonomierna cirka 4 %.  IMF:s prognoser publicerade i april visar samma trend. Vi anser att prognosrisken för tillväxt pekar nedåt medan inflationen pekar uppåt. I historisk kontext har det varit en svår uppgift för den amerikanska centralbanken Fed att tajma och dimensionera en åtstramad penningpolitik utan att äventyra den ekonomiska tillväxten. Om Feds kommentarer signalerar en väldigt aggressiv räntehöjningscykel finns det risk för att den ekonomiska tillväxten blir långsammare än väntat. 

De ekonomiska utsikterna för tillväxtmotorn Kina dämpas av spridningen av coronavirusets omikronvariant. Kinas nolltolerans mot virusspridningen har lett till omfattande restriktioner till exempel i Shanghai och nu finns även risk för smittspridning i bland annat huvudstaden Peking. Privatkonsumtionen har lidit betydligt av restriktionerna och effekterna börjar även synas inom industrin. De globala leveranskedjornas funktion är återigen hotad och produktionssvårigheterna som redan hade börjat lätta kan åter bli vardag för många industrigrenar. De ekonomiska konsekvenserna av kriget är störst i Europa, i synnerhet de höjda energipriserna. På grund av allt detta är de ekonomiska prognoserna mycket osäkra, vilket förutom stigande räntor förklarar årets svaga start på aktiemarknaden.

Det mest centrala temat på marknaden är just nu centralbankernas, särskilt Feds, allt mer åtstramade penningpolitik. Fed höjde först räntan med 25 punkter i mars och centralbankens uttalanden om kommande räntehöjningar och deras tidpunkt har varit mycket hökaktiga. För återstoden av året prissätter marknaden för närvarande ytterligare räntehöjningar på hela 225 räntepunkter. Sex möten återstår för Fed i år. Om den förväntade räntebanan blir verklighet skulle det innebära ett flertal räntehöjningar på 50 punkter. En räntehöjning på 50 punkter ses redan som en säkerhet under mötet i maj. Av ECB förväntar sig marknaden också höjningar av inlåningsräntan på över 100 punkter under året. En avsevärd åtstramning av penningpolitiken har ökat farhågorna om en recession i en redan försvagad ekonomisk miljö. En recession ser osannolik ut i år men för nästa år har risken redan vuxit.

Ett annat centralt tema på marknaden är det första kvartalets resultatperiod som redan kommit i gång. Merparten av företagen som rapporterat hittills har överträffat förväntningarna. Kostnadstryck och komponentbrist är dock orosmoln som lyfts fram i många framtidsutsikter. Detta kan innebära att den förväntade resultattillväxten blir allt svårare att uppnå framöver. 

Allokeringen behåller vi i sin helhet som oförändrad. Aktierna har undervikt, de långa räntorna neutralvikt och korta räntorna övervikt. Den ekonomiska utvecklingen och resultatutvecklingen präglas av en omfattande osäkerhet och kombinerat med den åtstramade penningpolitiken och de ökande räntorna känns det inte lockande att öka aktierisken. Vi tror ändå att de största räntehöjningarna ligger bakom oss. Räntenivåerna på alla marknader ligger redan över de senaste tio årens mediannivå och börjar vara på attraktiva nivåer. Räntornas riktning på kort sikt är dock sannolikt uppåt och därför vill vi inte öka på de långa räntornas vikt. 

I aktieallokeringen överviktar vi Europa medan Norden har undervikt. USA, Japan och tillväxtmarknaderna har neutralvikt. I ränteallokeringen överviktar vi High Yield-företagsobligationer med högre räntenivå och tillväxtmarknadernas statsobligationer, särskilt i lokal valuta. Statsobligationerna i euroområdet har stor undervikt och Investment Grade-företagsobligationerna med hög kreditvärdighet har undervikt.

Marknadsöversikten är skriven av allokeringsdirektör Tommi Tähtinen.