Gå vidare till innehållet Gå vidare till chatten
Det förekommer bedrägeriförsök i Aktias namn för att få tag på nätbankskoder Läs mer
Blir energikrisen Europas Lehman Brothers-stund eller lärde vi oss något av finanskrisen?

Blir energikrisen Europas Lehman Brothers-stund eller lärde vi oss något av finanskrisen?

Den 12 september 2022 Marknadsöversikter och placeringsutsikter

”Vintern kommer.” Kring denna fras har vi inom portföljförvaltningen diskuterat med ledningen för praktiskt taget varje europeiskt bolag som vi träffat under de senaste månaderna. När man följer nyhetsflödet får man lätt uppfattningen att ett fullständigt kaos väntar Europa i vinter, då elpriset stiger till astronomiska höjder och elbolagen faller som dominobrickor. I diskussioner med europeiska börsbolag får man en mycket annorlunda och kanske ändå mer sannolik och realistisk bild av situationen.

Medan politikerna sov en lycklig törnrosasömn under hela våren och slog dövörat till för den privata sektorns varningar om den kommande energikrisen, började saker och ting på allvar hända inom företagssektorn redan i februari–mars, då Putins anfallskrig inleddes i Ukraina. Bolagen började genast förbereda sig på att leveranserna av naturgas skulle minska eller rentav upphöra helt, och man började genomföra åtgärder i god tid redan på våren, i stället för att bara rulla tummarna.

Till exempel i Tyskland har naturgasförbrukningen redan under sommaren minskat med 20 procent jämfört med den normala genomsnittsförbrukningen, och ekonomer bedömer att denna minskning på 20 procent har kostat Tyskland en procentenhet av BNP-tillväxten.

De tyska företag som vi har träffat ger ett betryggande budskap: alternativa energikällor för el- och värmeproduktion har redan aktivt tagits i bruk. 

De tyska företag som vi har träffat ger ett betryggande budskap: alternativa energikällor för el- och värmeproduktion har redan aktivt tagits i bruk. På kort sikt innebär detta bl.a. ökad användning av olja och stenkol, vilket visserligen inte är någon miljögärning, men det ger Europa tid att lösgöra sig från de ryska fossila energiformerna och bygga upp hållbar förnybar energi i Europa. Nu finns det ett verkligt incitament och förändringstakten kommer sannolikt att accelerera snabbare än vad någon hade kunnat förvänta sig före kriget. Tyska börsbolag har hittills redan lyckats minska sina naturgasbehov med i genomsnitt 20–40 procent och före vintern har man säkert lyckats minska beroendet av naturgas ännu mer.

Privathushållens naturgasförbrukning utgör en besvärligare ekvation, i synnerhet om huset värms upp med naturgas och det enda snabba alternativet är elvärme. Hushållen kommer säkert till följd av de stigande energi- och elräkningarna att bidra med sin del när det gäller att minska förbrukningen. Att spara pengar är ett minst lika bra incitament för hushållen som för börsbolagen att dra ner på förbrukningen. 

Vad händer då med energi- och elbolagen, som riskerar att gå under på grund av den explosionsartade ökningen av säkerhetskraven för derivat? EU och de enskilda medlemsstaterna kommer säkert att göra allt de kan och lite till för att undvika detta. Det vore alldeles galet om Ryssland, som mätt enligt BNP per capita är mycket fattigt och som har en nominell bruttonationalprodukt som är mer än 10 gånger mindre än EU:s, skulle kunna få hela världsdelen på knä. Man har dragit lärdom av finanskrisen och någon motsvarande systemchock kommer man inte under några omständigheter att låta ske. Visserligen kommer den skuld man nu ådrar sig för att klara av krisen att behöva betalas tillbaka av efterkommande generationer, men priset kommer ändå att vara lägre än det som elbolagens fall skulle leda till för hela EU:s samhällsekonomi.

Kommunikationen från företagen har också varit fortsättningsvis konstruktivt positiv under början av hösten. Börsbolagen ser i regel ingen nedgång i efterfrågan inom den närmaste framtiden. Tvärtom meddelar många bolag fortfarande om rekordfulla orderböcker och rekordresultat. Dock förblev bolagens kommunikation positiv även under finanskrisen hösten 2008, tills det kom en plötslig total nedgång. Bolagen har lärt sig en läxa av finanskrisen och balansräkningarna är för närvarande starka och kostnadsstrukturerna betydligt mer flexibla än då. På samma sätt är banksektorn mångdubbelt starkare än när vi stod på tröskeln till finanskrisen. Som ett resultat av finanskrisen skärptes bankernas krav på eget kapital stadigt under de följande 10 åren, vilket utöver de låga räntorna försvårade situationen för dem som placerat i bankaktier. Nu är emellertid även banksektorn mycket bättre förberedd på att klara av de utmaningar som recessionen och energikrisen medför.

Medan många med skräckblandade känslor väntar på resten av hösten och den kommande vintern, ser smarta placerare redan i marknadsnedgången möjligheter till god långsiktig avkastning.

Medan många med skräckblandade känslor väntar på resten av hösten och den kommande vintern, ser smarta placerare redan i marknadsnedgången möjligheter till god långsiktig avkastning. För första gången på länge har kunderna nu börjat ställa frågor om huruvida det snart börjar bli dags att öka riskvikten. Varje placerare fattar naturligtvis beslut enligt sin egen riskprofil, och ingen kan förutse när marknaden når botten. Men när man lyssnar på verkställande direktörer för goda kvalitetsbolag får man oundvikligen känslan av att vi nog kommer att klara oss ur även denna kris, och att de goda bolagen kommer att ta sig ur krisen starkare än tidigare.