Det går inte att undkomma tillväxtländernas valutadrivkrafter, men de kan kontrolleras

Tillväxtländerna är väldigt olika såväl ekonomiskt som socialt. Även om olika landsspecifika faktorer orsakar betydande variation mellan ländernas valutakurser, finns det även många gemensamma faktorer som ligger till grund för kursfluktuationerna. En aktiv portföljförvaltare kan med hjälp av en ingående analys identifiera landsspecifika valutadrivkrafter och på så sätt påverka portföljens valutaexponering. Om analysen är framgångsrik, bidrar den till avkastningen för strategier som placerar i tillväxtländer.

Det går inte att undkomma de gemensamma valutadrivkrafterna

De gemensamma valutadrivkrafterna är utmanande eftersom de som placerar i tillväxtländer inte kan undkomma dem.
Den första drivkraften är de globala makroekonomiska cyklerna. Som bekant avtar placerarnas riskaptit under lågkonjunkturer – eller när andra globala osäkerheter råder – vilket skapar ett nedgångstryck på utvecklingsländernas valutor [1]. Tryckets varaktighet beror på den makroekonomiska chockens art och kan variera från dagar till flera år [2] . Det senaste exemplet på en global negativ chock var coronakrisen, som ledde till att valutorna i tillväxtekonomierna i värsta fall sjönk med ca 15 % mot dollarn. Å andra sidan är det bra att komma ihåg att de globala chockerna inte alltid är negativa. I takt med att den globala ekonomin blir starkare erbjuder valutorna i tillväxtekonomierna stora möjligheter för placerarna. 

En annan drivkraft som är gemensam för tillväxtländerna är de utvecklade ländernas återverkningar på tillväxtländerna. I synnerhet länder som aktivt handlar med USA, t.ex. sydamerikanska stater, är sårbara för fluktuationer i den amerikanska ekonomiska utvecklingen [3]. Dessutom påverkar USA:s ekonomiska utveckling tillväxtmarknaderna, via såväl realekonomin som kapitalrörelserna på finansmarknaden. 

Den tredje gemensamma faktorn är förändringar i råvarupriserna. Eftersom många tillväxtländer är mycket beroende av råvaror – antingen som nettoimportörer eller nettoexportörer av råvaror – har råvarupriserna en stor inverkan på de utländska penningflödena. Dessa penningflöden påverkar i sin tur efterfrågan på ländernas valutor, vilket avspeglas vidare i valutakurserna. Känsligheten minskar dock om nettoexportörens råvaruexport är diversifierad mellan olika råvaror [4].

Ett aktivt land- och valutaval har stor betydelse 

Med tanke på de stora skillnaderna mellan tillväxtmarknaderna har även de landsspecifika faktorerna en stor inverkan på valutakurserna.

En central landsspecifik faktor är de ekonomiska särdragen i respektive tillväxtland. Exempelvis är ekonomisk tillväxt, produktivitetstillväxt och ett överskott i bytesbalansen ofta kopplade till en allt starkare valuta. Det finns flera motsvarande makroekonomiska variabler som är viktiga för valutan. En bra tumregel är att ju starkare landets ekonomi som helhet är, desto mindre är sannolikheten för att landets valuta kommer att utsättas för ett sänkningstryck på grund av dessa faktorer. 

En annan viktig faktor bakom valutakursfluktuationer är de landsspecifika riskerna för samhällsstabiliteten. Ju starkare institutioner landet har, desto mindre känsliga blir landets kapitalflöden för globala chocker [5]. Bedömningen av landsspecifika riskfaktorer underlättas bl.a. av kreditbetyg eller olika index som mäter samhällets stabilitet.

En central slutsats är att de landsspecifika faktorerna i hög grad påverkar hur de gemensamma valutadrivkrafterna återspeglas på landsnivå. Det är svårt för portföljförvaltaren att komma undan de drivkrafter som är gemensamma för tillväxtländernas valutor, men med hjälp av aktiv portföljförvaltning är det möjligt att upptäcka landsspecifika risk- och avkastningsfaktorer. Eftersom det ofta uttryckligen är fundament som hör samman med makroekonomin som orsakar valutakursrörelser [6] , är det möjligt att genom aktivt analysarbete påverka portföljens valutaexponering på ett sätt som inte skulle vara möjligt med indexprodukter. 

Marknadsöversikten är skriven av junioranalytiker Elias Järventaus, som skrivit sin kandidtavhandling om drivkrafterna i tillväxtländers valutor för Aktias Emerging Market Debt-team.

[1] European Central Bank (2019). Emerging market currencies: the role of global risk, the US dollar and domestic forces. Economic Bulletin, Issue 3/2019, pp. 26-31.  [2 ]Till exempel: Aizenman, J., Binici, M., Hutchison, M. M. (2014). The transmission of Federal Reserve tapering news to emerging financial markets (No. w19980). National Bureau of Economic Research.  [3] Bhattarai, S., Chatterjee, A., Park, W. Y. (2020). Global Spillover Effects of US Uncertainty. Journal of Monetary Economics, 114, 71-89.  [4] Bodart, V., Candelon, B., Carpantier, J. F. (2015). Real exchanges rates, commodity prices and structural factors in developing countries. Journal of International Money and Finance, 51, 264-284. [5] Fratzscher, M. (2012). Capital flows, push versus pull factors and the global financial crisis. Journal of International Economics, 88(2), 341-356.  [6] Gholampour, V. (2022). Exchange Rates and Information about Future Fundamen-
tals. Journal of International Money and Finance, 102680.