Gå vidare till innehållet Gå vidare till chatten
Det skickas aktivt ut bluffmeddelanden i Aktias namn

Det har skickats bluffmeddelanden i Aktias namn där det står att ”du har fått en uppdatering" och där du uppmanas att logga in via länken. Klicka inte på länken, den leder till en falsk webbplats. Läs mer om hur du sköter dina bankärenden tryggt.

 

Chefsekonomens blogg: Kan Japans modell hjälpa Finlands dåliga försörjningskvot?

Chefsekonomens blogg: Kan Japans modell hjälpa Finlands dåliga försörjningskvot?

Den 29 mars 2023 Bloggar och artiklar

Arbetskraften minskar i takt med att finländarna åldras. Enligt ett gammalt talesätt borde man öka mängden arbetskraft i karriärens början, mitt och slutskede. När vi jämför sysselsättningen bland seniorer i Finland och Japan är det klart att vi i Finland har mycket outnyttjad arbetskraftspotential just i karriärernas slutskede.

Ett åldrande samhälle behöver mer arbetskraft 

Allteftersom befolkningen åldras finns det allt färre yrkesverksamma personer i Finland. Arbetet har emellertid inte försvunnit någonstans, och i många uppgifter förväntas behovet av arbetskraft att öka. Ett konkret exempel på detta är äldreomsorgen.

Japan har i flera år tampats med åldrande befolkning och minskande arbetskraft. I själva verket har Japans befolkning minskat ända sedan 2008. Samtidigt är försörjningskvoten, dvs. förhållandet mellan personer under 15 och över 65 år och befolkningen i arbetsför ålder, bland de högsta i världen; 71 procent. Finland följer samma kurs; vår försörjningskvot är 63 procent och siffran stiger i stadig takt.

I Japan arbetar varannan 65–69-åring

Japan har anpassat sig mycket effektivt till den åldrande befolkningen och den minskade nativiteten. Sysselsättningen har ökat särskilt i slutskedet av karriärerna. Enligt OECD:s statistik arbetar 50 procent av medborgarna i åldersgruppen 65–69, i Finland är endast 15 procent av personerna i samma åldersgrupp yrkesverksamma. Skillnaden är lika påtaglig i följande åldersgrupp, dvs. i 70–74-åringar: 33 procent i Japan och 7 procent i Finland. Eftersom befolkningen i arbetsför ålder inte ökar, har karriärerna förlängts i karriärernas slutskede, vilket har haft en positiv inverkan på arbetskraftsvolymen. Japans ekonomi skulle knappast överleva utan de äldre personernas insatser.

Statistikfakta: I OECD:s statistik är sysselsättningsgraden bland 65–69-åringar högst i Japan i en jämförelse mellan alla länder, och näst högst bland 70–74-åringarna.

Sysselsatta som andel av åldersgruppen

Japans sysselsättningsgrad skulle motsvara över 200 000 fler sysselsatta i Finland

Om vi skulle höja sysselsättningsgraden bland 65–74-åringar i Finland till Japans nivå, skulle detta ha en mycket stor inverkan på antalet sysselsatta i Finland. Enligt 20210 års uppgifter skulle det motsvara fler än 200 000 sysselsatta. Siffran är enorm efter finsk måttstock. I fjol uppgick antalet sysselsatta personer till totalt 2,53 miljoner. Antalet sysselsatta skulle alltså öka med över 8 procent! Äldre arbetstagare skulle vara en välkommen hjälp i bristen på arbetskraft, eftersom de redan är utbildade, erfarna och språkkunniga.

Förlängda karriärer är en del av verktygslådan

Det är viktigt att karriärerna förlängs och det pågår redan. För mig själv är målpensionsåldern några månader under 70 år. Förlängda karriärer är dock bara en del av helheten, och det behövs också andra åtgärder. Vi måste diskutera hur vi kan förbättra arbetshälsan, göra det mer lockande att ta emot arbete och öka sysselsättnings- och utbildningsprogrammen för arbetslösa. Vi har stor potential i Finland, vi behöver bara förstå hur vi kan utnyttja den.