Gå vidare till innehållet Gå vidare till chatten
Aktia Livförsäkrings kundtjänst är överbelastad.

Vi beklagar besväret.

Byggandet i Finland är i korsdrag – har vi byggt oss ett korthus?

Byggandet i Finland är i korsdrag – har vi byggt oss ett korthus?

Den 24 augusti 2023 Bloggar och artiklar Person- och företagskunder

Räntehöjningarna drabbar den finska byggnadssektorn hårt för närvarande. Antalet bygglov har minskat kraftigt. Samtidigt blir konkurser bland byggföretagen allt vanligare. Under de senaste åren har det byggts mycket i Finland, vilket har gjort vår ekonomi till den mest byggberoende inom euroområdet.

Finland har ökat sitt beroende av byggande

År 2022 kom hela 15 procent av Finlands bruttonationalprodukt från byggnadsinvesteringar. Denna siffra är hög då genomsnittet i euroområdet ligger på cirka 11,6 procent. Byggandets betydelse för vår ekonomi har ökat, eftersom cirka 12 procent av Finlands bruttonationalprodukt 2015 bestod av byggnadsinvesteringar. Det faktum att byggandelen senast var lika stor i efterdyningarna av kasinoåren och före den stora bankkrisen år 1991 säger en hel del om situationens betydelse.

Vi jämför regelbundet Finlands fastighets- och bostadsmarknad med den i Sverige. Med tanke på byggandets samhällsekonomiska påverkan ser situationen ljusare ut hos vår granne i väst. År 2022 stod byggande för 11,6 procent av Sveriges bruttonationalprodukt.

 

Färre bygglov bådar svaga tider

I Finland började antalet bygglov minska i juli 2021. Beräknat med en glidande summa för 12 månader var antalet beviljade bygglov i juni i år 31 procent mindre än i juni 2022. En motsvarande nedgång i antalet bygglov sågs inte ens under finanskrisen 2008–2009. 

Jämfört med euroområdet är utsikterna för byggsektorn i Finland också klart dystrare. Mätarna är inte helt jämförbara, men på årsnivå torde man kunna tala om en nedgång i antalet bygglov på 15–20 procent inom euroområdet.

Hur kan situationen jämföras med den förra finanskrisen?

När man ser tillbaka i tiden minskade Finlands bruttonationalprodukt med 8,0 procent år 2009. Av detta stod byggnadsinvesteringar för cirka 2 procentenheter, dvs. en fjärdedel. För närvarande är Finlands ekonomi mer beroende av byggande än tidigare, och antalet bygglov har minskat kraftigare.

Dessutom måste man också beakta den nya räntenivån i ekvationen. År 2009 började räntorna sjunka kraftigt, vilket underlättade situationen för skuldsatta hushåll och gjorde det billigare att köpa en egen bostad eller placeringslägenhet. I dag är situationen helt motsatt. För drygt tio år sedan sjönk 12 månaders euribor från fem till noll, medan vi nu har gått från noll till fyra procent.

Även om situationen inte uppnår nivån under 2008–2009 är det svårt att se att det värsta redan skulle ligga bakom oss i byggsektorn.

Vi har lärt oss av historien

Skillnaden mellan den rådande ekonomiska osäkerheten och till exempel bankkrisen på 1990-talet eller finanskrisen 2008 är att den finska banksektorn nu är mycket starkare. Den allt striktare regleringen har medfört en solid banksektor som påverkas mindre av ekonomiska chocker.

En annan bra sak är att bostadspriserna redan har sjunkit. Det låter märkligt i en bostadsägares öron, men prisnedgången tyder på att marknaden anpassar sig. I något skede kommer vi att nå en nivå där priserna är måttliga i förhållande till lånekostnaderna. Då börjar också marknaden återhämta sig.