Gå vidare till innehållet Gå vidare till chatten
Det skickas aktivt ut bluffmeddelanden i Aktias namn. Det finns också bluffnätfakturor i farten.

För mer information klicka här.

Varför är en inverterad räntekurva en så bra recessionsindikator?

Varför är en inverterad räntekurva en så bra recessionsindikator?

Den 30 oktober 2023 Marknadsöversikter och placeringsutsikter

Många olika aktörer förväntar sig att USA:s ekonomi kommer att gå in i en recession. Somliga förutspår ekonomiska trender utgående ifrån marknadspriset på koppar, medan andra utgår från ekonomiska konjunkturindikatorer som skapats för detta ändamål. Den inverterade räntekurvan är kanske av de mest kända, om inte den allra mest kända och pålitliga indikatorn för USA:s ekonomi. Den har förvånansvärt noggrant förutspått recessioner ända sedan 1955. Räntekurvans prognosförmåga har bevisats genom statistiska metoder, men förhållandet mellan räntekurvan och de ekonomiska mekanismer som leder till recessioner är mindre tydligt.

 

Förenta staterna, ränteskillnad och recessionerna

 

Vad är den inverterade räntekurvan?

I likhet med andra stater lånar också USA:s federala regering pengar genom olika obligationer. Obligationer emitteras med olika löptider. Den vanligaste löptiden är 10 år, men de varierar från några månader till flera årtionden. Under normala förhållanden är räntorna på kortare obligationer lägre än på långa. När situationen förändras så att räntan på en ettårig obligation är högre än på en 10-årig, talar man om en inverterad räntekurva (ränteskillnaden kan också beräknas genom differensen mellan 3 månaders och/eller 2 års ränta och 10 års ränta). Bilden visar differensen mellan ett års och 10 års ränta sedan år 1955.

Hur kan räntekurvan ge en ekonomisk prognos?

Bilden visar tydligt att alla recessioner sedan 1955 alltid har föregåtts av en inverterad räntekurva. I USA har en inverterad räntekurva i allmänhet följts av en recession inom 6–24 månader. Det finns inget klart svar på varför räntekurvan är en så bra recessionsindikator. Olika teorier finns det gott om. Nedan förklarar jag kort några av dem.

  1. Ett antagande utgår från att centralbanken under en ekonomisk tillväxtfas höjer de korta räntorna för att förhindra att ekonomin överhettas och inflationen ökar för snabbt. De långa räntorna stiger inte lika mycket, eftersom de – som namnet antyder – beskriver en långsiktig ekonomisk utveckling som omfattar långsammare och snabbare tillväxtfaser. I detta fall leder en snabbare höjning av de korta räntorna till en negativ ränteskillnad.
  2. En höjning av de korta räntorna bidrar också till dyrare och minskad utlåning. Detta kan förklara den negativa räntekurvans prognosförmåga, då den kraftiga avmattningen i lånetillväxten hämmar den ekonomiska tillväxten och kan leda till en recession. För närvarande har centralbankernas räntehöjningar kraftigt minskat efterfrågan på lån på båda sidorna av Atlanten.
  3. De långa räntorna avspeglar framtida korta räntor. Om de långa räntorna är lägre än de korta räntorna vet vi att marknaden förväntar sig att de korta räntorna kommer att sjunka i framtiden, eftersom centralbanken kommer att bli tvungen att sänka dem när den ekonomiska tillväxten avtar. Med andra ord kan inverterade räntor bara berätta om placerarnas förväntningar på recession och har inte i sig någon inverkan på recessionen.
  4. Placerarnas inflationsförväntningar rör till situationen ytterligare. För placerarna är realräntan viktig, dvs. den ränta som gäller när prisstegringen (inflationen) har rensats bort. Om placerarna tror att inflationen kommer att avta i framtiden, vilket många antagligen förväntar sig just nu, innebär det att de i framtiden kommer att acceptera en lägre ränta. Med andra ord blir det kanske inte någon recession, eftersom den inverterade räntekurvan endast återspeglar inflationsförväntningarna.

Kommer USA nu att gå in i en recession?

Räntekurvan är inverterad för närvarande. Om historien upprepar sig borde USA drivas in i en recession, vilket också har förväntats en tid. De ekonomiska siffrorna talar dock emot detta. Arbetsmarknaden är fortfarande stark, hushållens reella köpkraft förstärks och BNP-tillväxten har varit snabbare än väntat.

När man granskar ekonomiska indikatorer bör man alltid beakta det ekonomiska klimat som de mäts i. De senaste tre åren har varit långt ifrån normala i ekonomin. Pandemin, restriktionerna, de massiva stödpaketen, den snabba räntehöjningen, flaskhalsarna i produktionen och kriget är i sig exceptionella fenomen, men det är superexceptionellt att alla dessa inträffar under en kort tidsperiod. Därför kan även räntekurvans beteende vara exceptionellt. 

Läs mer bakgrundsinformation i artiklarna (på engelska)

RBSF Economic Letter: Economic Forecasts with the Yield Curve (2018) 
Chicago Fed Letter: Why does the yield-curve slope predict recessions? (2018)