Gå vidare till innehållet Gå vidare till chatten
Det skickas aktivt ut bluffmeddelanden i Aktias namn. Det finns också bluffnätfakturor i farten.

För mer information klicka här.

Stater snabba på obligationsmarknaden

Stater snabba på obligationsmarknaden

Den 26 februari 2024 Marknadsöversikter och placeringsutsikter

Emissionen av dollardenominerade statsobligationer från tillväxtländer har legat på historiskt höga nivåer i början av året. Med andra ord har utbudet av nya obligationer varit stort. Samtidigt har också efterfrågan varit stor, och i flera obligationsemissioner har efterfrågan klart överträffat utbudet. Delvis förklaras detta av mer fördelaktiga lånekostnader på utbudssidan, men också av obligationsinvesterarnas önskan att låsa in avkastningar på nuvarande nivåer.

Under den nuvarande konjunkturen har centralbankerna svarat mot den stigande inflationen genom att höja räntorna och strama åt penningpolitiken. Detta har ökat finansieringskostnaderna och minskat tillväxtländernas villighet att låna i dollar under de senaste åren. Riskpremierna för tillväxtmarknaderna har också påverkats av riskerna för en global recession samt oro för återbetalningsförmågan för skulder som en följd av det ekonomiska återhämtningsstödet under coronapandemin. Den senaste tidens indikationer på att inflationen avtar och antydningar en lättare penningpolitik har dock medfört en viss lättnad och minskat finansieringskostnaderna. Som ett resultat av detta har det blivit mer gynnsamt för tillväxtmarknaderna att utnyttja finansmarknaden, vilket har drivit på emissionsvolymen i början av året.

Det finns också styrka på efterfrågesidan. Till exempel emitterade Mexiko vid årsskiftet nya obligationer till ett totalt värde av 7,5 miljarder US-dollar, vilket är ett rekord för landet. Efterfrågan var totalt 20 miljarder dollar, vilket är klart över utbudet. Även Ungern ökade storleken på sin första obligationsemission i dollar med 500 miljoner dollar, eftersom efterfrågan var så stor. Även om avkastningen på längre räntor har minskat från fjolårets toppnivåer, erbjuder de fortfarande ett högavkastande alternativ som en del av investeringsportföljen. Dessutom erbjuder den relativt höga ränterisken (durationen) i tillgångsklassen en bra möjlighet att dra nytta av en miljö med sjunkande räntor. Dessa ränteinstrument är naturligtvis förknippade andra risker, vilka delvis återspeglas av tillväxtmarknadernas relativt höga räntor på hårdvaluta.

Det finns alltid osäkerhet kring den framtida ekonomiska utvecklingen. På den positiva sidan har Internationella valutafonden (IMF) justerat sina ekonomiska prognoser uppåt i början av året och ser att risken för en ekonomisk kollaps i stor utsträckning har försvunnit. Inflationen torde närma sig centralbankernas målnivåer och arbetsmarknaderna förblir starka – den globala ekonomin går således stadigt framåt. Det finns dock också bekymmer, bland annat oroligheter i Mellanöstern och Rysslands obönhörliga aggression i Ukraina. Även ett stort valår kan föra med sig överraskningar, eftersom det i år hålls val i över 50 länder, inklusive USA.

Dessa riskfaktorer och huruvida de realiseras kommer säkerligen på något sätt att påverka obligationsmarknaderna. Trots detta, och kanske också på grund av det, har aptiten för nya statsobligationer varit tillräckligt stor åtminstone på efterfrågesidan i början av året. Flera tillväxtländer verkar å andra sidan vilja låsa in lånekostnaderna på nuvarande nivåer, och följaktligen har utbudet ökat. För vissa länder handlar det också delvis om ett tvång, eftersom de har ett aktuellt behov av att refinansiera sina förfallna lån. Oavsett orsaken är lättare marknadsförhållanden en välkommen nyhet för många tillväxtländer och ger dem mer utrymme inom budgetpolitiken.