Gå vidare till innehållet Gå vidare till chatten
I Aktias namn rings det bluffsamtal där de varnas för att till exempel bankkoderna eller kontot är i fara Bedragaren försöker bestyrka sitt ärende genom att skicka ett textmeddelande, som syns i samma bekanta meddelandekedja som Aktias äkta meddelanden. Läs mer.
Aktias bostadsmarknadsöversikt: Räntechocken dämpade bostadsmarknaden i Norden – Finland fortsätter att släpa efter medan de andra länderna blir rikare

Aktias bostadsmarknadsöversikt: Räntechocken dämpade bostadsmarknaden i Norden – Finland fortsätter att släpa efter medan de andra länderna blir rikare

Den 10 juni 2024 Bloggar och artiklar

Enligt Aktias färska bostadsmarknadsöversikt har uppgången i räntenivån påverkat hushållens situation i alla nordiska länder. Hushållens disponibla inkomster har minskat och intresset för att köpa bostad har avtagit. Priset på bostäder i Finland har utvecklats svagare än i de övriga nordiska länderna, och framtiden ser inte heller ljus ut. 

När man ser på bostadsmarknaden på lång sikt kan man konstatera att Finland ligger klart efter de övriga nordiska länderna när det gäller prisutvecklingen på bostäder.

”Sedan 2010 har utvecklingen av bostadspriserna varit mest apatisk i Finland. Hos oss är priserna nu cirka 10 procent högre än 2010, i de övriga nordiska länderna är de 46–78 procent högre”, säger Lasse Corin, chefsekonom på Aktia.

I värderingen av bostäder i Finland syns den svagare ekonomiska tillväxten och urbaniseringen. Nedgången i bostadspriserna i glesbygden inverkar på statistiken över bostadspriser i hela landet.

Enligt Internationella valutafonden IMF:s prognoser kommer Norge, Sverige och Danmark att förbli konkurrenskraftiga, dvs. ha ett överskott i bytesbalansen. Under de kommande åren kommer dessa länders välstånd att fortsätta öka, vilket också torde återspeglas på bostadsmarknaden. Även om alla har berörts av nedgången på bostadsmarknaden till följd av räntechocken, är marknadens framtid ljusare för de andra länderna än för Finland.

Finländarna har minst skulder

I Finland var skulderna i förhållande till inkomsterna i den nyaste statistiken 125 procent, i Norge 241 procent. Skuldsättningsgraden mäter de sammanräknade skulderna i alla hushåll dividerat med de sammanlagda disponibla inkomsterna. Med disponibla inkomster avses bl.a. löner, räntor och kapitalinkomster.

”I Finland diskuteras både hushållens och den offentliga sektorns skuldsättning i allmänhet i en bekymrad ton. Jämfört med de övriga nordiska länderna är de finska hushållens skuldsättning dock lägst”, poängterar Corin. 

Ränteutgifternas andel av de finska hushållens disponibla inkomster har varit lägst i Norden redan i 24 år. I början av 2022 uppgick finländarnas ränteutgifter till cirka 1 procent av de disponibla inkomsterna. I Danmark var siffran något högre, men i Sverige var den redan 2,5 procent och i Norge närmare 4 procent.

”En del av skillnaderna förklaras av skillnaderna i den allmänna räntenivån. I Norge har den allmänna räntenivån varit klart högst i Norden och aldrig blivit negativ. I de övriga nordiska länderna fick man däremot njuta av nollräntor”, förklarar Corin.

Klicka här för att läsa bostadsmarknadsöversikten