Finländarna har utmärkt sig inom aktieplacerande på senare år
Under de senaste åren har finländarna föredragit direkta aktieplaceringar, medan svenskarna har förlitat sig på fonder. Detta framgår av finansräkenskaperna. Av samma statistik framgår också att svenskarna i genomsnitt placerar mer.
Finländaren placerade 290 euro i aktier i fjol
Medelfinländaren placerade 290 euro i börsaktier i fjol. Detta är nettosiffran, dvs. differensen mellan köp och inlösen. År 2023 var siffran 220 euro. Under motsvarande år placerade medelsvensken 90 och 127 euro i aktier. Finländarna har alltså varit aktivare än svenskarna när det gäller aktieplacerande under de två föregående åren.
Statistiken visar också att populariteten för aktieplacerande i Sverige har minskat betydligt sedan 2020. I Sverige placerade privatpersoner då i genomsnitt 340 euro i börsaktier. Finländarnas entusiasm över aktier minskade tillfälligt under 2021, men har återhämtat sig sedan dess.
Pandemiåret var en tydlig vattendelare för aktieplacerande. Fram till 2019 var aktiviteten rätt dämpad på båda sidorna om Bottniska viken, men ökade betydligt under 2020. Finländarnas börsiver verkar ha fortsatt efter pandemiåret. Den starka utvecklingen på börsen efter coronapandemin förklarar säkert en del av populariteten för aktieplacerande.
Svenskarna roffar åt sig fonder
År 2024 placerade svenskarna i genomsnitt 1 100 euro i fonder per invånare. Finländarna placerade mindre än hälften av detta belopp i fonder, cirka 500 euro per medborgare. Svenskarna har under de senaste åren föredragit fonder på börsaktiernas bekostnad. Det svenska pensionssystemet ger medborgarna möjlighet att bestämma hur en del av pensionstillgångarna ska placeras. Därför har människor kunnat bekanta sig med fondprodukten, vilket har gjort det lättare att placera i den.
Som helhet betraktat sparar svenskarna mer. År 2024 placerade de cirka 1 200 euro per person i börsaktier och fonder. Finländarna placerade mindre, cirka 800 euro.
Det vanliga påståendet att svenskarna är exceptionellt aktiva börsplacerare stämmer alltså inte, åtminstone inte i ljuset av de senaste årens statistik. Finländarna verkar däremot föredra börsaktier framför fondplaceringar. Statistiken tar inte ställning till den förväntade avkastningen, eftersom fördelningen av fondplaceringarna i ränte- och aktieplaceringar inte specificeras.
Lasse Corin, chefsekonom