Fortsatt uppåttryck på räntorna

USA:s och euroområdets långa statsobligationsräntor har fortsatt stiga. Bakom ränteuppgången ligger USA:s ekonomi som stått sig väl och de påföljande förväntningarna på långvarigt höga styrräntor. Räntorna på statsobligationer i euroområdet har stigit i den amerikanska räntenivåns kölvatten, även om de ekonomiska utsikterna för euroländerna är svagare. 

Under hösten har statsobligationsräntorna inom euroområdet stigit och fluktuerat mycket. Rörelserna har till stor del drivits av USA, världens viktigaste obligationsmarknad. Uppgången i räntenivåerna har koncentrerats till räntekurvans långa ända, dvs. längre statsobligationer med 10 och 30 års löptid. När det gäller korta statsobligationsräntor har rörelserna varit mindre, eftersom centralbankernas räntehöjningscykler närmar sig slutet och penningpolitiken är tillräckligt stram. Ränterörelserna har lett till skarpare räntekurvor. De korta räntorna ligger dock fortfarande något över de långa räntorna och räntekurvorna är fortfarande inverterade.

Stigande realräntor bakom uppgången i långa räntor

Den amerikanska ekonomin har stått sig väl trots centralbanken Feds räntehöjningscykel. Räntemarknaden har under hösten prissatt higher for longer-temat, dvs. att räntorna kommer att ligga kvar på en hög nivå under en lång tid. Placerarna kräver högre avkastning på långa obligationer på grund av större osäkerhet (term premium). Den uppgång i långa räntor som setts under hösten beror till stor del på en uppgång i realräntorna, inte på en ökning av inflationsförväntningarna, då den ekonomiska tillväxten har varit starkare än väntat. Då blir avkastningen efter inflation högre än tidigare för dem som placerar i obligationslån. Även läget i de offentliga finanserna och budgetutsikterna i USA har lyfts fram i samband med ränteuppgången då kreditvärderingsinstitutet Fitch Ratings sänkte USA:s kreditbetyg i augusti. Vi ser dock inte detta som någon betydande drivkraft för den senaste tidens ränterörelser. 

Den uppgång i långa räntor som setts under hösten beror till stor del på en uppgång i realräntorna, inte på en ökning av inflationsförväntningarna, då den ekonomiska tillväxten har varit starkare än väntat.

Stigande räntor trots geopolitiska spänningar

De geopolitiska spänningarna märks på placeringsmarknaden. Hamas attack mot Israel följdes av en tillfällig nedgång i långa statsobligationsräntor när placerarna sökte sig till skyddshamnar. Trots de geopolitiska riskerna har trycket på räntenivåerna för långa statsobligationer fortsatt, och de långa statsobligationsräntorna började återigen stiga förra veckan drivna av starka ekonomiska data från USA. Situationen återspeglas på placeringsmarknaden och i synnerhet i energipriserna och därigenom också i inflationsutvecklingen. Hittills har man inte sett någon ny s.k. risk-off-rörelse i statsobligationsräntorna. 

När räntorna på statsobligationer har stigit har också riskpremierna för företagsobligationer ökat något, till samma nivå som i början av sommaren. Årsavkastningen på eurodenominerade företagsobligationer är dock fortfarande positiv på indexnivå när den löpande ränteavkastningen ger skydd mot ränteuppgångar. Ökningen hos riskpremierna torde avta i takt med att de långa marknadsräntorna stabiliseras, såvida de ekonomiska utsikterna inte försämras avsevärt. För närvarande anser vi att företagsobligationer med goda kreditbetyg är särskilt attraktiva placeringsobjekt. Vi anser att det blir aktuellt att förlänga ränterisken när räntorna gradvis börjar sjunka.