Gå vidare till innehållet Gå vidare till chatten
Vi har störningar i hanteringen av cookies på Aktias webbsidor

Webbplatsens navigering och sökfunktion fungerar endast när man accepterat alla cookies och uppdaterat sidan. Felet åtgärdas snarast möjligt. Vi beklagar besväret som orsakas av störningarna.

Chefsekonomens blogg: De senaste årens ekonomiska tillväxt långsammast sedan första världskriget

Chefsekonomens blogg: De senaste årens ekonomiska tillväxt långsammast sedan första världskriget

Den 8 april 2024 Bloggar och artiklar

När man granskar den ekonomiska tillväxten bör man inte se på utvecklingen under bara ett eller två år, eftersom det bara är naturligt att det ibland går uppåt och ibland nedåt i ekonomin. När vi ser på Finlands genomsnittliga ekonomiska tillväxt per capita på 10 år är det uppenbart att tillväxten under de senaste åren har varit långsammast sedan första världskriget och finska inbördeskriget. Den bristande tillväxten syns klart i Finlands ekonomi, och jag anser också att den är roten till det rådande svåra politiska läget i Finland.

Starkare tillväxt till och med under andra världskriget 

Statistikcentralen publicerar en tidsserie över Finlands bruttonationalprodukt per capita som börjar år 1870. Statistiken visar att den genomsnittliga ekonomiska tillväxten var starkare till och med under andra världskriget jämfört med de svagaste siffrorna på 2010-talet. Under årtiondet efter inbördeskrigets slut, 1919–1928, fick finländarna njuta av den snabbaste tillväxten i historien, då den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten var 7 procent.

Den mest relevanta jämförelseperioden för välfärdsstaten Finland är årtiondena efter andra världskriget. Då började den nuvarande välfärdsstaten att byggas. Ända från 1950-talet till 1980-talet var den genomsnittliga ekonomiska tillväxten som lägst 2,4 procent, och tillväxtsiffror på över 4 procent var relativt vanliga. Under dessa årtionden fanns det mer pengar att dela ut till arbetstagare, företag och den offentliga sektorn. Recessionen efter bankkrisen i Finland bromsade förståeligt nog upp tillväxten, men det återställda förtroendet och Nokia-åren drev upp tillväxten till samma nivåer som på 1950–1980-talen.

Det är anmärkningsvärt att Finlands genomsnittliga tillväxt på 10 år inte ens under de mycket svåra recessionsåren på 1990-talet försvagades lika mycket som vi för närvarande har upplevt. Även om recessionsåren var svåra, var tillväxten före och efter lågkonjunkturen så snabb att den genomsnittliga tillväxten förblev ganska stark.

Efter finanskrisen, eurokrisen och Nokias förluster har den ekonomiska tillväxten i Finland bara varit en blek skugga av det tidigare. Till exempel under tioårsperioden fram till 2019 var den genomsnittliga tillväxten -0,2 procent. 

En liten återhämtning i tillväxten får inte skeppet att vända

Under de senaste åren har den genomsnittliga tillväxten klart återhämtat sig och legat på 0,7 procent under 2013–2022. Även om accelerationen är en bra sak, är det svårt att se att denna eller ens en något snabbare tillväxttakt räcker till för att åtgärda de utmaningar som den finska ekonomin står inför. Skuldsättningsgraden inom den offentliga ekonomin sjönk till exempel ganska snabbt under åren före finanskrisen. Då var den genomsnittliga tillväxten på 10 år kraftigt över 3 procent, till och med närmare 4 procent.

För närvarande är utgiftstrycket i den offentliga ekonomin större, så tillväxten borde åtminstone ligga nära de nivåer vi såg under de föregående årtiondena. Vägen dit är dock lång – även om den genomsnittliga tillväxten ökade med en hel procentenhet vore den ändå ganska långt ifrån de bästa siffrorna. Jag anser att problemet är så stort att en regering inte kan rätta till det, utan att även nästa regering har mycket att stå i.

Finlands bruttonationalsprodukt