Chefsekonomens blogg: Nolltillväxt inom konsumtionskrediter i Finland – något motsvarande har knappast setts sedan 1990-talet
I mars avtog ökningen av konsumentkreditstocken i Finland och stannade vid noll. Siffran är den svagaste i mäthistorien (eller den bästa, beroende på vem man frågar). År 2004 var tillväxttakten över 12 procent, och med tanke på den ekonomiska utvecklingen i början av millenniet har vi goda skäl att anta att ökningen av konsumentkrediter har varit lika långsam senast på 1990-talet.
Svag ekonomi tynger konsumenter
Konsumentkreditstocken omfattar olika konsumtionsrelaterade krediter och lån. Enligt Finlands Banks statistik uppgår konsumentkreditstocken till cirka 18 miljarder euro. Cirka 4,8 miljarder av beloppet är fordonskrediter, 8,1 miljarder andra konsumentkrediter och 4,7 miljarder konto- och kortkrediter. I mars ökade bara bilkreditstocken med 7,5 procent från året innan; övriga konsumentkrediter minskade med 4,8 procent och konto- och kortkrediter med 3,1 procent.
Det är föga förvånande att antalet lån som tas ut för konsumtion slutar växa, eftersom konsumentförtroendet i Finland är svagt. Värdet på indikatorn som beskriver förtroendet är -7,4, vilket är under långtidsmedelvärdet på -2,7. Samma osäkerhet återspeglas i sparkvoten. Under sista kvartalet i fjol var den finländska hushållssektorns sparkvot 4,4 procent. Sparkvoten har i allmänhet varit lika hög under recessioner. När arbetslöshetsgraden samtidigt stiger är det inte så konstigt att konsumtionskrediter inte lockar finländarna. Hela det ekonomiska klimatet uppmuntrar konsumenterna att vara försiktiga.
Det positiva kreditregistret påverkar också kreditstockens utveckling
I april i fjol, dvs. för ungefär ett år sedan, fick kreditgivarna tillgång till ett positivt kreditregister. I registret har man samlat uppgifter om finländska privatpersoners krediter. Det ger kreditgivarna en överblick över hurdana krediter som sökanden beviljats tidigare och kan således fatta bättre kreditbeslut.
Införandet av registret påverkar utvecklingen av kreditstocken. Om en persons kreditvärdighet har bedömts vara svag blir det svårare att få lån. En naturlig konsekvens av detta är att kreditstocken växer långsammare.
Antalet om betalningsanmärkningar ökar fortfarande
Antalet betalningsanmärkningar fortsätter att öka bland finländarna. Enligt Suomen Asiakastieto uppgick antalet anmärkningar till 373 000 under första kvartalet. Antalet har ökat stadigt i drygt ett år. Det svaga ekonomiska läget torde öka antalet betalningsanmärkningar, men i och med det positiva kreditregistret ökar antalet inledningsvis också eftersom överskuldsatta personer inte beviljas fler lån. Detta beror på att gamla skulder inte kan återbetalas med nya lån, vilket resulterar i en betalningsanmärkning. Till en början ökar antalet betalningsanmärkningar på grund av detta, men med tiden borde antalet minska när överskuldsättning blir svårare.
Lasse Corin, chefsekonom
