Finland har små privata skulder men stora offentliga skulder

Finlands regering brottas med den offentliga skuldsättningen. Den offentliga skuldkvoten växer i rasande takt och nådde en nivå på 88,3 procent under andra kvartalet. Samtidigt översteg skuldkvoten för första gången genomsnittet i euroområdet. I en nordisk jämförelse har Finland mycket offentlig skuld, men lite privat skuld. Detta kan delvis också förklara vår svaga ekonomiska tillväxt.

De finländska hushållen har små skulder

Finländarna har väldigt små skulder, åtminstone om vi jämför med våra närmaste grannar. Hushållens skulder i förhållande till bruttonationalprodukten var 63 procent i Finland år 2024. Till exempel i Sverige var motsvarande siffra 83 procent och i Danmark 85 procent. De privata skulderna utgörs till stor del av bolån. Naturligtvis möjliggör en högre skuldnivå högre bostadspriser, då skulden också höjer värdet på hushållens bostadsförmögenhet. Hushållens skuldsättning ökar den ekonomiska aktiviteten till exempel genom bygginvesteringar eller ökad konsumtion. Hushållens skulder kan emellertid inte skapa bättre konkurrenskraft.

Företagens skuldsättning är intressant för den ekonomiska tillväxten

Företagens skulder är intressantare än hushållens skulder. Här släpar Finland efter i jämförelsen, finländska företag har alltså rätt små skulder. Hos oss var företagens skulder i förhållande till bruttonationalprodukten 78 procent i fjol. I Sverige och Danmark är siffran över 110 procent.

Företagen lånar ofta pengar för att finansiera investeringar, vilket skapar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Det är därför mycket intressant att både Sveriges och Danmarks ekonomier är betydligt mer konkurrenskraftiga än Finlands. Med detta menar jag att bytesbalansen i dessa länder uppvisar ett tydligt överskott. Länderna säljer alltså mer till utlandet än de köper in. Detta är ett bra exempel på att skulder bara är ett problem om de används för fel ändamål. Man ska inte kritisera produktiva investeringar som finansieras med lånade pengar. I Sverige och Danmark är exportens andel av bruttonationalprodukten också klart högre än i Finland, vilket betyder att dessa länder är mer exportdrivna än Finland. Om detta beror på skuldsättningen lönar det sig absolut för finländska företag att låna mer pengar.

Kan skuldkulturen bli bättre?

Finländska företag och hushåll är relativt försiktiga när det gäller skulder, åtminstone i ljuset av statistiken. Den väsentliga frågan är om en djärvare skuldsättning skulle gynna den finländska samhällsekonomin. Med detta menar jag uttryckligen företagens skuldsättning. Den offentliga sektorn tar visserligen på sig stora skulder, men där handlar det inte om mod. Själv tror jag att det skulle gynna Finlands ekonomi om företagen var djärvare med att låna pengar. Skulder blir problematiska bara när de finns på fel ställen.

Marknadsöversikten har skrivits av Aktias chefsekonom Lasse Corin.

Aktia Bank Abp (”Aktia”) har producerat denna presentation för investerarnas bruk. Informationen är samlad från offentligt tillgängliga källor som Aktia anser vara tillförlitliga. Aktia ansvarar dock varken för riktigheten eller för fullständigheten av innehållet. Presentationen är till för att som ett hjälpmedel bland andra verktyg hjälpa investeraren att fatta beslut. Investerarens investeringsbeslut är i sista hand hans eget och det bör grunda sig på information och undersökningar som investeraren själv anser vara tillräckliga. Investeraren bör observera att det på marknaden kan ske snabba förändringar som påverkar uppgifterna i denna presentation. Aktias koncern- eller delägarbolag, samarbetspartners eller anställda vid nämnda bolag ansvarar varken för direkta eller indirekta förluster eller skador som förorsakas av användningen av denna presentation eller delar av den i investeringsverksamhet. Presentationens innehåll är riktat till den investerare som den presenterats för och skall ej ställas till någon annans förfogande. Kopiering eller citerande av denna presentation eller delar av den är förbjuden utan tillstånd av Aktia.

Investeringsverksamheten förknippas alltid med ekonomisk risk. Kunden ansvarar själv för de ekonomiska följderna av sina placeringsbeslut. Avkastning kan utebli och man kan t.o.m. förlora det investerade kapitalet. Kostnader för finansieringstjänsterna kan debiteras kunden oberoende av resultatet av placeringsverksamheten. Innan man fattar ett placeringsbeslut är det skäl att noggrant studera placeringsmarknaden och olika investeringsalternativ. Aktia ansvarar inte för att de angivna avkastningsantagandena förverkligas. De presenterade scenarierna är beräkningar av framtida resultat som bygger på tidigare uppgifter om hur värdet på denna investering varierat, och/eller gällande marknadsförhållanden, och är ingen exakt indikator. Investeringens utfall är beroende av marknadsutvecklingen och av hur länge du behåller investeringen. Informationen baserar sig på antaganden som utgår från den historiska avkastningen på olika finansierings-instrument men utgör ingen garanti för framtida utveckling av avkastning eller värde. Presentationen baserar sig inte på kundens personliga uppgifter och är inte avsedd som placeringsråd. Denna presentation är en del av Aktias marknadsföringsmaterial och har inte nödvändigt utformats enligt bestämmelserna för oberoende investeringsanalyser. De presenterade finansiella instrument omfattas inte av handelsbegränsningar som gäller investeringsanalyser. Kunden kan bli tvungen att betala även andra än via banken debiterade skatter och offentliga avgifter. Kunden skall vara medveten om att placeringar och placeringsegendom har skattepåföljder, vars ekonomiska effekter inte nödvändigtvis har iakttagits i denna presentation. Framtida resultatet omfattas av beskattning beroende på varje investerares personliga situation och som kan förändras i framtiden. Kunden bör själv skaffa nödvändig information angående skattepåföljder för sina placeringar och till dessa anknytande beslut.