Kriget i Iran visar att ränteplacerarna litar på finska staten
Aktie- och räntemarknaderna har reagerat starkt efter Israels och USA:s attacker mot Iran. Med tanke på den finska statens oroväckande skuldläge har ett lugnande budskap förmedlats från räntemarknaden: ränteplacerarna har fortfarande en stark tilltro på finska statens skuldhanteringsförmåga.
Ränteskillnaden mot Tyskland har förändrats måttligt
Sedan den 28 februari, då attackerna inleddes, har ränteskillnaden mellan Tyskland och många euroländer ökat. Ränteskillnaden används som en riskindikator och Tyskland betraktas som den i särklass starkaste ekonomin i euroområdet. Ju större ränteskillnaden är, desto större risk förknippas landet med jämfört med Tyskland. Ränteskillnaden mellan Tyskland och de övriga euroländerna har alltid ökat när osäkerheten tilltagit – så också sedan Irankriget bröt ut.
Till exempel har Italiens ränteskillnad ökat med 0,3 och Frankrikes med 0,13 procentenheter. Finlands ränteskillnad ligger däremot på ungefär samma nivå som före kriget. I ränteplacerarnas ögon har de landsspecifika riskerna ökat. När man granskar Finland är det bra att notera att vi redan före kriget tillhörde en annan grupp än till exempel Italien, Grekland och Frankrike.

Förtroende för Finlands skuldhanteringsförmåga
Marknadschocken kom vid en intressant tidpunkt för Finland med tanke på de pågående diskussionerna om hur den okontrollerade skuldsättningen inom statsfinanserna ska balanseras. Finländarnas oro över statsfinansernas hållbarhet är motiverad. Lyckligtvis har ränteplacerarna fortfarande ett starkt förtroende för staten. Ett bevis på detta är den näst intill oförändrade ränteskillnaden.
Ett starkt förtroende underlättar anpassningen
Anpassningen av statsfinanserna kräver mycket arbete – det kan inte hjälpas. Här är det viktigt att ränteplacerarna tror på staten, eftersom det gör det möjligt att genomföra anpassningen i enlighet med statens önskemål, utan att någon utomstående dikterar villkoren. Dessutom behöver inte alla anpassningsåtgärder drivas igenom i brådskande ordning, utan de kan fördelas över flera år.
Det är viktigt att värna om ränteplacerarnas förtroende. Om förtroendet går förlorat kan det få närapå katastrofala följder, något som den grekiska skuldkrisen förra årtiondet är en viktig påminnelse om. Överenskommelsen om skuldbromsen visade att nästan alla riksdagspartier har förbundit sig till arbetet. Detta är redan i sig ett viktigt budskap till marknaden. I Frankrike, som också står inför enorma utmaningar när det gäller statsfinanserna, har man varken tagit upp eller planerat något som skulle kunna uppfattas som en skuldbroms.
Vad som än händer i kriget i Iran visar de senaste veckornas fluktuationer på marknaden att placerarna fortfarande litar på finska staten. Vi bör värna om detta förtroende, för vi har inte råd att förlora det.
Lasse Corin
Chefsekonom