Kriget i Iran grumlar marknadsutsikterna

Iran‑kriget dominerade marknadshändelserna i mars och pressade ner placeringsavkastningen på minus. Krigets effekter spred sig under månaden, och det för energimarknaden kritiska Hormuzsundet förblev i praktiken stängt. USA verkar söka en väg ut ur konflikten genom diplomati, men förbereder sig samtidigt på att utvidga operationen om Iran inte ger efter för dess krav. Situationen är oförutsägbar och insatserna är höga för både världsekonomin och marknaden.

Den globala ekonomins tillväxtbild riskerar att försvagas till följd av den energichock som Iran‑kriget orsakat. Den stabila globala tillväxtmiljö som vi tidigare förutspådde, där centralbankerna kan fortsätta att stödja ekonomin med en lättare penningpolitik, framstår inte längre som sannolik. Tillväxtförväntningarna har dock ännu inte försämrats nämnvärt, eftersom krigets omedelbara effekter skiljer sig avsevärt mellan olika regioner och kriget hittills har varit kortvarigt. I länder som är självförsörjande på energi, såsom USA, blir de direkta negativa effekterna betydligt mindre än i länder som är beroende av energiimport. Europa hör till de sistnämnda, men även där väntas de negativa tillväxteffekterna förbli hanterbara, förutsatt att konfliktens längd eller omfattning inte avviker markant från de nuvarande förväntningarna. Enligt Europeiska centralbankens bedömning i mars väntas kriget minska årets tillväxt med ungefär 0,3 procentenheter; ECB:s reviderade tillväxtprognos för året ligger på 0,9 procent.

Inflationen tilltar – centralbankerna står inför en svår ekvation

När det gäller inflationen är situationen tyvärr en annan. Som en följd av den kraftiga prisuppgången på olja och energi kommer den globala inflationen att tillta betydligt i år, till skillnad från vad vi tidigare förväntade oss. OECD uppskattade i mars att inflationen i G20‑länderna kommer att stiga till 4 procent i år som en följd av kriget. I euroområdet och USA innebär detta grovt taget att konsumentpriserna stiger med cirka 1 procentenhet. Om konflikten drar ut på tiden eller eskaleras, kommer effekterna på inflationen att bli större. 

Centralbankerna befinner sig i en besvärlig situation. Konflikten påverkar tillväxtutsikterna negativt, men samtidigt ökar den pristrycket avsevärt. Det rör sig om en utbudschock som centralbankens traditionella penningpolitiska verktyg biter dåligt på. Vanligtvis är den bästa strategin i dessa lägen att se förbi det omedelbara pristryck som konflikten orsakar och inte reagera på den ökade inflationen genom att höja räntorna. Penningpolitiken verkar med fördröjning och därför hinner den inte påverka den inflationstopp som kriget orsakar. Den tilltagande inflationen och den allmänna osäkerhet som krisen orsakar hämmar dessutom den ekonomiska tillväxten, vilket i sig talar emot räntehöjningar. 

Trots detta har räntemarknadens förväntningar på centralbankernas kommande penningpolitik blivit avsevärt stramare. Marknadens förväntningar på räntesänkningar från USA:s centralbank har skjutits upp, och man räknar nu med tre räntehöjningar från Europeiska centralbanken i år. Centralbankens uttalanden tyder emellertid på att ECB inte vill skynda på räntehöjningarna, utan i stället lugnt vill utvärdera läget och dess konsekvenser. De långsiktiga inflationsförväntningarna har hållits under kontroll, och marknadens förtroende för centralbankernas förmåga att upprätthålla långsiktig prisstabilitet har bestått. Om denna utveckling fortsätter kan centralbankerna förhoppningsvis se förbi den sannolikt kortlivade chocken utan att ta till illa lämpade räntehöjningar.

Marknadsoron kretsar kring Hormuzsundet

Med tanke på fortsättningen vore det viktigt att få upp vägen för den vapenvila och diplomati som Trump eftersträvar. Om Iran vägrar förhandlingar är alternativet att öppna Hormuzsundet med militära medel. Detta skulle med stor sannolikhet även kräva att marktrupper sätts in och leda till en svårare konflikt än den som marknaden i nuläget förväntar sig. I slutet av mars antydde Trump dessutom att USA kan lämna konflikten även utan en lösning på stängningen av Hormuzsundet. Ur ett ekonomiskt perspektiv vore inte heller detta ett särskilt positivt scenario, eftersom problemen med energitillgången i Persiska viken skulle dra ut på tiden fastän risken för en bredare konflikt minskar.  

Trots osäkerheten visade den ekonomiska statistik som publicerades i mars inga tecken på att kriget hittills haft några betydande negativa effekter på ekonomin. Till exempel visade de preliminära inköpschefsindexen för mars att industriaktiviteten fortsatte att växa i de flesta ekonomierna. Inom servicesektorn försvagades förtroendet något, men till exempel i Europa och USA hölls nivån kvar på över 50, vilket indikerar tillväxt. 

Fortsatt aktieövervikt i allokeringen

Inom allokeringen behåller vi aktierna i övervikt i förhållande till ränteplaceringar. Trots de ökade riskerna tror vi att USA fortsättningsvis eftersträvar en kort konflikt (4–6 veckor), vilket skulle innebära att världsekonomin klarar sig igenom krisen med hanterbara skador. Aktiernas värderingsnivåer har sjunkit under korrigeringsrörelsen, samtidigt som resultattillväxtprognoserna för i år och nästa år har fortsatt att stiga. Inom aktieallokeringen fortsatte vi att övervikta tillväxtmarknader och USA. Tillväxtutsikterna på tillväxtmarknaderna har ljusnat och vi förväntar oss fortsatt goda kapitalinflöden då placerare söker ytterligare diversifiering. I USA är bolagens resultatförmåga fortsatt stark. Dessutom är de direkta ekonomiska effekterna av kriget i Iran mindre för USA än för andra ekonomier. Vi är neutrala i Europa och Norden och behåller undervikten i japanska aktier. Vi fortsätter att betona mindre bolag på västmarknaden. Inom ränteplaceringarna fokuserar vi på de marknader som erbjuder den högsta löpande avkastningen. Vi överviktar tillväxtmarknadernas statsobligationer i lokal valuta samt Investment Grade- och High Yield-företagsobligationer. Tillväxtmarknadernas statsobligationer i dollar är i neutral vikt och euroområdets statsobligationer i stor undervikt.

Marknadsöversikten har skrivits av portföljförvaltare Johannes Hyytiäinen.

Aktia Bank Abp (”Aktia”) har producerat denna presentation för investerarnas bruk. Informationen är samlad från offentligt tillgängliga källor som Aktia anser vara tillförlitliga. Aktia ansvarar dock varken för riktigheten eller för fullständigheten av innehållet. Presentationen är till för att som ett hjälpmedel bland andra verktyg hjälpa investeraren att fatta beslut. Investerarens investeringsbeslut är i sista hand hans eget och det bör grunda sig på information och undersökningar som investeraren själv anser vara tillräckliga. Investeraren bör observera att det på marknaden kan ske snabba förändringar som påverkar uppgifterna i denna presentation. Aktias koncern- eller delägarbolag, samarbetspartners eller anställda vid nämnda bolag ansvarar varken för direkta eller indirekta förluster eller skador som förorsakas av användningen av denna presentation eller delar av den i investeringsverksamhet. Presentationens innehåll är riktat till den investerare som den presenterats för och skall ej ställas till någon annans förfogande. Kopiering eller citerande av denna presentation eller delar av den är förbjuden utan tillstånd av Aktia.

Investeringsverksamheten förknippas alltid med ekonomisk risk. Kunden ansvarar själv för de ekonomiska följderna av sina placeringsbeslut. Avkastning kan utebli och man kan t.o.m. förlora det investerade kapitalet. Kostnader för finansieringstjänsterna kan debiteras kunden oberoende av resultatet av placeringsverksamheten. Innan man fattar ett placeringsbeslut är det skäl att noggrant studera placeringsmarknaden och olika investeringsalternativ. Aktia ansvarar inte för att de angivna avkastningsantagandena förverkligas. De presenterade scenarierna är beräkningar av framtida resultat som bygger på tidigare uppgifter om hur värdet på denna investering varierat, och/eller gällande marknadsförhållanden, och är ingen exakt indikator. Investeringens utfall är beroende av marknadsutvecklingen och av hur länge du behåller investeringen. Informationen baserar sig på antaganden som utgår från den historiska avkastningen på olika finansierings-instrument men utgör ingen garanti för framtida utveckling av avkastning eller värde. Presentationen baserar sig inte på kundens personliga uppgifter och är inte avsedd som placeringsråd. Denna presentation är en del av Aktias marknadsföringsmaterial och har inte nödvändigt utformats enligt bestämmelserna för oberoende investeringsanalyser. De presenterade finansiella instrument omfattas inte av handelsbegränsningar som gäller investeringsanalyser. Kunden kan bli tvungen att betala även andra än via banken debiterade skatter och offentliga avgifter. Kunden skall vara medveten om att placeringar och placeringsegendom har skattepåföljder, vars ekonomiska effekter inte nödvändigtvis har iakttagits i denna presentation. Framtida resultatet omfattas av beskattning beroende på varje investerares personliga situation och som kan förändras i framtiden. Kunden bör själv skaffa nödvändig information angående skattepåföljder för sina placeringar och till dessa anknytande beslut.