Aktias bostadsmarknadsöversikt: Räntechocken skakade alla nordiska länder – varför drabbades Finland mest?
Nollräntetidens slut slog hårt mot bostadsmarknaden i Norden. Efter att räntechocken avtog har bostadsmarknaden gått åt olika håll. I Norge och Danmark stiger bostadspriserna, och även i Sverige är den värsta nedgången över. I Finland släpar handeln och prisutvecklingen fortfarande efter. Varför ledde samma ränterörelse till olika resultat?
Enligt den bostadsmarknadsöversikt som Aktia publicerade i dag har bostadspriserna i förhållande till förvärvsinkomsterna aldrig varit lika låga i Finland som nu.
”I Finland är bostäderna i genomsnitt 20 procent billigare än 2021, i Sverige cirka 16 procent och i Norge och Danmark något under 10 procent”, skriver Aktias chefsekonom Lasse Corin.
I Finland har priserna på gamla bostäder ännu inte börjat stiga. Förändringen i priserna på nya bostäder har som helhet betraktat varit måttligare.
Kollapsen i bostadsbyggandet slog hårdast mot Finland
Den långvariga nedstämdheten på bostadsmarknaden i Finland kan inte enbart tillskrivas ränteuppgången. Enligt Corin förklaras utvecklingen hos oss också av den långsammaste befolkningstillväxten och den svagaste ekonomiska tillväxten i Norden samt av det exceptionellt livliga bostadsbyggandet före ränteuppgången.
”I Finland har den ekonomiska tillväxten efter coronapandemin varit betydligt svagare än i de andra länderna. Som det enda nordiska landet har Finland nu en bruttonationalprodukt per capita som ligger under nivån före coronapandemin.”
Som högst stod bostadsinvesteringarna för över 7 procent av Finlands bruttonationalprodukt, vilket var den högsta siffran under nollräntetiden i de nordiska länderna. Över lag har bostadsinvesteringarnas andel i Finland varit den högsta i de nordiska länderna i praktiken under hela 2000-talet.
”Därför har också nedgången på bostadsmarknaden haft den största ekonomiska effekten på Finland. Samtidigt har utbudet av bostäder förblivit stort, och den långvariga svaga ekonomiska tillväxten har bara förvärrat situationen”, sammanfattar Corin.
Har bostadsmarknaden prövats tillräckligt än?
Enligt Corin är det är svårt att förutse vändningarna, men i Finland har många saker börjat röra sig i rätt riktning med tanke på bostadsmarknaden.
”Utbudet av nya bostäder har minskat, vilket stöder en gradvis återgång till en marknadsbalans. Löntagarnas köpkraft har förbättrats och räntenivån sjunkit, även om osäkerheten ännu inte har avtagit. Dessutom ger det 40-åriga bolånet nya möjligheter till flexibilitet för bostadsköpare och kan bidra till en gradvis återhämtning av efterfrågan.”